-
Profetior, Eftereffekten del 1
Spådom och profetior har funnits lika länge som människorna har behövt finna hopp. Vi är alla medvetna om vad dom kan tänkas innebära, men få av oss sitter ner och tänker på vad som faktiskt kan hända när vi får en profetia lagd på oss. Det som börjar som en kul sak att göra på en eftermiddag kan sluta med katastrofala konsekvenser.
En gång i tiden så började jag en liten karriär inom det jag gör nu och det var i form av att ha privata kunder hemma hos mig eller hos dom för att bli spådda och då och då i vissa butiker och marknader. Jag älskade den enkla delen av det och hur muntra alla var. Alla ville samma saker, dom ville fylla sina liv med någon vägledd riktning för att få allt det dom drömde om. Vilket jag helt kan förstå för om dom flesta skulle stanna upp och tänka på vad dom skulle kunna finna för användning av ett medium eller siare så tror jag att det hade lutat mot det hållet. Jag älskar känslan av att känna att jag har gett klarhet åt någon jag pratat med och att deras liv känns mer sammanhängande och mindre överväldigande.
Där fanns äldre spådamer där också som inte gillade mig alls för jag hade ett annorlunda synsätt på hur man spår. Där finns en stigma i det vi gör som är att vi besitter någon hemlig vishet som kommer från våra tarotkort och vi är dom ända som kan hjälpa människorna som kommer till oss och vi måste bli respekterade och hyllade för det vi gör. Jag hatar den stigman. Det känns som om jag ofta skriver om saker som inte blir omtalade i vårat yrke och det är för att det är så mycket saker som förblir osagda. Där är en talang till det vi gör men långt ifrån något som gör att vi borde vara högre rankade än någon annan. Med det sagt så kommer nog alla hålla med mig om att vi vill bli respekterade när vi har samtal och att ta ut negativitet på oss är inte något som vi föredrar. Jag märkte ofta från dessa spådamerna att deras kunder kom in för struktur och hjälp men gick därifrån med fler frågor och hungrande efter förklaringar. Det dessa ”mäktiga” spådamer gav dom var profetior. Jag vet efter mycket erfarenhet att profetior är enkla att ge för jag lägger ett kort med frågan vad kommer hända i min kunds liv? Sedan så får jag upp en betydelse som kortet representerar och den betydelsen är det jag delar med kunden.
Så som ett exempel om jag får upp ett kort med betydelsen fattigdom så är den underliggande informationen för kortet, materiell otrygghet på grund av missuppfattning av världen, missbruka eller försumma kroppen, släppa oro för ekonomiska angelägenheter, släppa efter, ovanliga prioriteringar. Så om jag lägger en profetia till en kund så är delen jag kanske delar att jag ser fattigdom och en neråtgående spiral som kommer resultera i lidande. Här är delen som jag inte tål, varför skulle man vela göra så här mot en annan människa? Jag skulle inte kunna ha ett gott samvete om det var svaren jag gav till någon av er som behövde vägledning.
Jag skriver detta inlägget som ett samarbete med min underbara kollega Leah som har profil nummer 258. Vi har båda samma åsikt om detta ämnet för vi har båda sett hur fel det kan bli och hur mycket lidande det kan leda till när man väljer att hålla sig till den gamla formen av att spå. När vi har samtal nu så är det så mycket mer involverande när vi väljer att ställa frågor till er och vi frågar ofta vad era motiv är och var ni själva känner att ni vill ta det. Jag brukar göra så att jag säger den rena betydelsen från kortet sen så säger jag hur jag tolkar det till situationen och sedan följer jag upp det med att försöka vara så personlig som möjligt. Jag är väldigt noga med att ni får vara delaktiga i tolkningen. Ni vet om ni har pratat med mig så säger jag ofta om jag vore du så hade jag gjort så här för det är kanske inte vad ni skulle vela göra själva men det är i alla fall ett annat perspektiv på situationen som ni kan använda till att bilda en egen uppfattning. Anledningen till varför jag gör så är för att om ni sedan väljer att göra så som ni själv vill så tror jag att där finns en större möjlighet i stunden om det inte går som önskat att ni kan byta väg och följa mitt råd i stället så situationen löser sig så enkelt som möjligt.
När det kommer till en snabb profetia så vill jag upplysa om hur fel det faktiskt kan gå, om vi säger att en siare säger det följande till dig och du får sen tolka det hur du vill, jag ser vatten , jag ser rädsla, jag ser hopplöshet och jag ser död. Då hade man nog tolkat det som om att man kommer drunkna i sin framtid och med störst sannolikhet modifierat sin livsstil till att undvika vatten till så stor del som möjligt. Där har en profetia helt och hållet förstört en persons liv för personen i fråga väljer av rädsla att inte vara nära vatten. När det kommer till profetior så är dom ofta väldigt breda och kan handla om någon som faktiskt inte är du. Jag är fullständigt allergisk mot den typen av spådom. Jag tycker det är irrelevant för en modern person som vill få svar, få ett sådant svar tillbaka på en rimlig fråga. Jag och Leah uppskattar våra kunder för mycket för att ge den typen av svar och jag har byggt upp min kundkrets på väldigt raka och tydliga svar. Jag skulle säga utan att lägga ord i hennes mun att Leah har skrivit ett perfekt, personlig exempel på sin blogg som jag inte kan jämföra med något annat. Jag tycker definitivt om du vill få ett insider perspektiv på hennes berättelse så klicka dig till hennes blogg och läs den själv för det är en ögon spärrande upplevelse. Hennes berättelse har hon delat med mig tidigare och jag blev fullkomligt chockad.
Jag drog väldigt tidigt i detta projektet med Leah kopplingen mellan profetior och häxornas rättegångar och förstår på ett sätt varför spådamer och dylikt var så hatade och att folk genuint kände att där vilade förbannelser över dem. Den värsta förbannelsen tror jag kan vara just att man får information som är överväldigande men man får inga idéer eller redskap till att applicera det på ett bra sätt på ens eget liv eller sin framtid. Om jag sen gör ekvationen i huvudet och tar all den o-arbetade informationen och lägger på en väldigt djup religiös tro, där allt handlar om förlåtelse och synd så ser jag ett recept på en katastrof i mina ögon.
Just en profetia kan slå otroligt fel på någon som inte har bra självförtroende eller som lider av någon form av depression eller ångest. Där ger man en utsatt och sårbar människa ovärderlig information som skulle kunna rädda deras liv men den har inte blivit tolkad. Jag tänker dra parallellen med Leahs inlägg och säga det att tänk om händelsen med hennes mamma hade lett till att hon hade klandrat sig själv för det som hände? Bara för att hon kände sig dum för att hon hade informationen framför sig. Allt detta är en sån sak som man kan ha svårt för att förstå när man sitter o läser det men föreställ er att sitta själv hemma efter en sån händelse och du har profetian svart på vitt framför dig. Då är det väldigt enkelt att skulden tar över och man gör något som sen inte sen kan göras ogjort.
Som jag sa så är detta ett samarbete med Leah och detta är början på tre delar där vi utforskar lite mer om just profetior och hur dom skiljer sig från det vi gör. Vi kommer också gå in på effekten av spådom och profetior förr i tiden och avsluta det hela med en rätt så tydlig inblick i hur vi jobbar och hur vi väljer att jobba tillsammans för att få fram så bra resultat som möjligt.
Leahs blogg hittar du här: http://spadam-leah.se/
-
Gåvor och Förälskelse Del 2
Då var det dags igen! Eller åtminstone dags för del 2 och avslutet på en väldigt rolig resa för mig. Jag har fått jättefin respons från det förra inlägget jag gjorde så tack så jättemycket för det. Det betyder jättemycket för mig att få det stödet och intresset ni har visat för att läsa vidare gör min dag alltså. Så utan någon längre fördröjning …
Jag har intervjuat en till kollega på linjen och så har jag intervjuat min partner för tanken har hela denna tiden varit att jag skulle dela en 100% ärlig insikt med er om mitt eget liv men också dom som ni är vana vid att prata med.
Jag intervjuade Jannike om hennes förhållande precis som jag gjort med Viola och Leah tidigare. Jag var precis lika nervös för att ringa till Jannike som jag var med Leah på grund av attt jag inte tidigare har haft så mycket kontakt med någon av dom och ännu mindre pratat i telefon med dom tidigare. Ni tycker säkert att det låter dumt för ni har säkert pratat med dom flesta på linjen vid detta tillfället. Jag har varit på linjerna i snart ett år och har långt ifrån pratat med mina härliga kollegor.
Jag började med att fråga Jannike om hennes långa förhållande hon har med sin man. Hon berättade inte så mycket om hur dom två träffades men hon delade hur dom ser varandra och att dom båda väljer att se dem goda sidorna, och att dom väljer att se möjligheterna. Jannike och jag själv delar ett väldigt mörkt förflutet som vi ofta inte pratar så öppet om. Vi pratade väldigt länge om vad vi behövt göra för att vara oss själva och hur vi värderar dom som vi vågar släppa in i våra liv. Jannike och hennes man har väldigt olika syner på det hon gör och Jannike ser det mer som ett sätt att kunna få uttrycka sig själv och att det blir som att jobba i en trans där tiden och rum bara flyger förbi utan att hon känner sig tvingad till att följa med. Av alla jag har pratat med så är det nog Jannikes förhållande som har varit med om mest motgångar. Jag kan inte dra några personliga kopplingar som kan beskriva hur många överväldigande händelser som har skett emellan dom två. Jag tänkte ständigt när vi pratar , här kommer det , nu kommer hon att smälla av och verkligen låta honom få det men jag blev förvånad. Jannike var bubblig och glad och att prata om dem jobbiga sidorna hos sig själv och hennes man var hur enkelt som helst. Jag blev överlycklig över det faktumet att här är en kvinna som 100% kan vara lika öppen om sitt liv som jag är med mitt.
Det var så inspirerande hur vi kunde gå ner på djupet med varandra och på några få minuter så byggde vi en vänskap som jag i alla fall är helt säker på kommer vara en livstid. (Självklart så kände jag så med Viola och Leah också) jag frågade Jannike om hur det är för henne när hon blir förälskad och utan någon ironi så sa hon att ända gången hon varit förälskad på djupet är nu med sin man. Hon sa att sättet det skiljer sig på är att här har hon en man som har några riktigt mörka sidor och han har gjort mycket förr som haft stora konsekvenser men det har hon också. I och med att dom båda har gått genom sånt mörker så har dom accepterat varandras och har hittat en djup koppling i det.
Jag frågade Jannike om hur hennes man fick reda på hennes talang och om han är stöttande till det. Jannike sa att det kom upp rätt tidigt för hon hade tidigare erfarenhet och att hennes man ser det mer som ett jobb och är inte troende eller så värst stöttande till det. Hon sa att han använder humor till att beskriva hennes arbete och det blir ofta som ett lite retande skämt över det. Jag påpekade att det var ändå ett hälsosamt sätt att få uppmuntran för om man tänker på det så finns där så många sätt någon man älskar kan plåga en på som inte involverar humor. Jannikes teori om varför hennes man känner på det sättet är på grund av att han visar upp några tydliga tecken på att själv besitta oarbetade gåvor.
Jannikes och mitt samtal blev väldigt annorlunda mot dom andras och jag tror att det beror på att vi har skrivit till varandra en tid innan jag tog detta initiativ och vi har delat några djupt dolda hemligheter till varandra och speciellt när det är våra talanger vi pratar om. Där var en stund där alla skämt försvann och där var en typ av gravliknande tystnad och vi sa nästan i tandem hur underbart det är att vara förälskad och hur det stärker det vi utövar men hur högt priset är för det vi kan. Ingen pratar om bördan att kunna se dagen och händelsen då dom vi älskar kommer dö och hur förloppet av deras förmultnad förvandlar dom till stoft. Man väljer att inte prata om såna saker men jag och Jannike pratade om det och hittade ett typ av lugn i att vi tänker lika dant och förstår varandra utan någon underliggande rädsla för vad vi är kapabla till.
Jannikes profil har nummer 566
Jag tänkte när det kom till mig själv så är det svårt att vara subjektiv så därför intervjuade jag min partner Freddy om vad han tycker om hela denna vilda resan jag har tagit med honom på. Innan mig så fanns det inte tarotkort och linjer att vara inloggad på och ett planerande för att blogga på det sättet han nu har vant sig vid. Jag och Freddy har ett väldigt tryggt förhållande där vi verkligen pratar om allt med varandra och vi är öppna och väldigt o dömande. I början av vårat förhållande så bestämde sig Freddy för att han ville se vad mitt jobb gick ut på och han åkte med mig in till min studio för att jobba natt med mig. Jag var väldigt förvånad över hur lugn han var när jag pratade med kunderna, han gjorde inga konstiga uttryck eller något i den stilen utan verkade mer intresserad och fascinerad över det. Freddy har blivit fäst vid mina tarotkort och brukar lägga ett eller två när han går förbi och jag brukar fråga honom vad frågan bakom korten var och han svarar alltid att han tycker bara dom är kul att lägga för där är coola bilder.
En gång innan detta så frågade jag honom om hur han tänkte kring det jag gör för jag var intresserad och jag frågade specifikt om han tror på mig. Han tvekade och sa att han inte var säker. Jag blev något sårad när jag hörde det för i min värld så skulle jag inte kunna tänka mig att vara med någon i ett partnerskap om den andra inte stöttar mig till 100%. Jag ville för säkerhets skull fråga honom igen i och med att jag skulle skriva denna bloggen och denna gången fick jag ett annat svar än sist jag frågade. Han sa att han tror på att jag har en gåva och det jag gör, för där är så många gånger jag har kunnat se saker som jag omöjligt kunnat veta om någon. Jag tror att den händelsen som fick honom att ändra sig var att han bad mig spå honom om när vi skulle hitta en lägenhet och jag fick upp svaret inom tre månader och jag hade rätt. Jag tror det var det som fick honom att ha en tankeställare. Jag ville både för er skull men mest för min egen få reda på hur han pratar om mig till sin familj och sina vänner och om det är så att han nämner vad jag faktiskt jobbar med eller inte? Han sa att han är stolt över att berätta för dom omkring honom vad jag gör och att om någon skulle ha något problem med det så skulle han försvara mig och inte låta dom klanka ner på mig. Han berättade att han pratat med sin mamma om det och att hon tycker det är helt hennes grej och tycker det är spännande (hon har aldrig nämnt det till mig).
Min profil har nummer 299
Jag känner nu att vi har kommit till den punkten där jag inte vet något mer jag kan skriva om. Jag har haft en helt underbar tid med mycket skatt men också några tårar mellan raderna. Det har varit otroligt givande att ha fått prata med några av dom jag jobbar med och att verkligen fått lära känna dom på djupet. Där är så mycket som händer bakom kulisserna som ni inte får se som verkligen gör hela upplevelsen för er möjlig. Vissa av er tror att vi är kontorsmänniskor som dyker upp till en gemensam plats för att jobba och andra tror vi sitter sidan om våran kittel och lägger tarot kort och jag kan ärligt säga att om man slår ihop dom visionerna så har man något som liknar sanningen. Där finns dom där ute som tror att det vi gör är fejk och jag respekterar deras åsikt men jag och mina kollegor har lidit så mycket för möjligheten att hitta dom nära oss samt varandra så jag hade aldrig gått igenom ett sånt lidande om jag såg möjligheten till ett vanligt liv. Vissa av er ser det vi gör och älskar oss för hjälpen vi ger och styrkan vi tillhandahåller men andra hatar oss för det vi gör och fördömer oss öppet men endast efter dom själva ringt och inte fått svaren dom krävde.
Jag hoppas ni har gillat denna andra del? Och ett jättestort tack för att ni läste. Jag älskade att skriva den och där kommer fler samarbeten i framtiden det lovar jag! ta hand om er och dom ni älskar
// Jeppe
-
Gåvor och Förälskelse Del 1
Så nu äntligen så har jag möjligheten till att sitta ner och få börja skriva på en av dom blogginläggen som jag har lovat er så fruktansvärt länge. Jag har samlat så mycket information jag har kunnat utan att gå overboard. Helt för att ge er ett ärligt perspektiv på något som är väldigt verkligt för oss som spår eller är på något sätt är involverade i någon form av ockult utövande. Så jag vill dela med er hur det är för oss och för dom runt oss när man blir förälskad i någon som har gåvor och hur det är för oss att dela den sidan och världen med någon vi älskar.
Jag har intervjuat några från linjen där jag jobbar och om du har varit på linjen så vet du säkert vem dom är annars så är det bara att leta för dom är alla ensamma med sina namn och sina personligheter.
Jag tänker börja med att dela vad jag pratade med Viola om! Viola är en av dom roligaste och öppnaste människorna jag har haft nöjet att lära känna i mitt liv. Hon och jag brukar skämta om att hon har adopterat mig mot min vilja så tonen mellan oss är alltid väldigt munter.
Jag trodde om jag är helt ärlig och genomskinlig, när jag väntade på att viola skulle svara när jag ringde för att fråga om hennes åsikt och personliga erfarenhet kring ämnet så tänkte jag att jag kommer få höra en hel del mörka historier om hur hon inte blev accepterad och att hon har valt att leva i hemlighet med sina gåvor. Jag var beredd på att detta projektet skulle dra ner mig i en djup pool av förtryck och självhat. Tråkigt nog så känner jag att det vore realistiskt om man använder världens historia som en bas för hur människor som vi har blivit behandlade i samhället.
Jag började med att fråga Viola om hennes förhållande och hon sa att hon och hennes man har varit gifta i jättemånga år och att dom har en öppet relation till hemligheter och är helt brutalt ärliga med varandra. Jag blev så inspirerad när jag pratade med henne och det var speciellt sättet hon beskrev sin man som gjorde mig rofylld.
Jag började med att fråga om hur det är för oss att bli förälskade och hon svarade att det är väldigt annorlunda mot hur vanliga människor blir det. Vi kan inte under några omständigheter dölja våran förälskelse. Våra kunder märker av hur vi blir upplyfta och hur vi har fått en ny kyss av ödet till att fortsätta hjälpa dom runt omkring oss. Våra sinnen förstärks och vi känner det som om våra sanna jag syntes för allmänheten utan att vi kan eller vill dölja dom. Viola sa att hon hade inte pratat med sin man om hennes gåvor fören dom var gifta och hon väntade deras första barn tillsammans. Jag frågade om det var något hon hade låtit vara hemligt för honom men hon svarade nej. Det handlade mer om det att dom var båda så involverade i att jobba tillsammans på samma arbetsplats så i själva verket så blev det ingen diskussion av det. Det som verkligen drog i gång diskussionen var att viola såg en annons för ett företag som liknade denna linjen som vi nu alla jobbar på och det var när hennes intresse för att leva på hennes gåvor väcktes. Hon förklarade för sin man i alla enkelhet och hon fick inget mer än ett possessivt bemötande och uppskattning från honom.
Viola berättade att i deras förhållande så är det en del av vardagen att hennes man ber henne känna in något åt honom och att hon blir bedd att använda sina gåvor till att hjälpa honom med en bred lista på vardagliga bekymmer.
Min sista fråga till viola var när hennes man pratar med andra om henne, visar han då att han stöttar henne eller undviker han konversationen om vad hon gör? Jag fick ett väldigt snabbt och muntert svar på att han är den som skryter mest om hennes gåvor och är oerhört stolt för att berätta om dom otroliga sakerna hans fru kan åstadkomma.
Violas profil har nummer 536
Jag tog initiativet att ringa till Leah en relativt sen kväll och jag var nervös på grund av att jag och Leah hade upp till den punkten aldrig pratat med varandra, över telefon i alla fall. När hon svarade så var där runt tre minuter där både hon och jag försökte få grepp om vem det var vi pratade med. Där har inte varit någon direkt kommunikation mellan oss två utan bara i arbetsgrupper som vi båda två jobbar i. När vi båda två fick ett hum om vem den andra var så var det som om två gamla vänner äntligen fick chansen att prata igen i sina hektiska scheman. Jag och Leah pratade i över två timmar och vi diskuterade allt från bloggar till energier. Kan kan inte sträcka det nog att Leah är den typen av kvinna som du vill känna och kalla för vän. Hon har en pulserande energi över sig som osar accepterande och nytänkande. Vårat samtal var verkligen givande.
I Leahs fall så behövde jag inte ställa några frågor utan dom vävdes in i konversationen vi hade och jag kunde plocka ihop lite svar här och där. Jag blev oerhört imponerad när Leah sa att hon och hennes man har varit gifta i lite drygt 40 år. Jag ville spinna vidare på teorierna som jag började skapa efter samtalet med Viola och Leah förstärkte det som jag nyligen fått höra.
Leah kunde inte komma ihåg hur just hon berättade för sin man om hennes gåvor utan att det har alltid varit en naturlig del av deras kommunikation. Jag fick veta att Leahs man har ett ursprung som är väldigt involverade i spirituell tro och där organiserad religion inte är normen. Jag konstaterade att hon har haft riktig tur i att ha hittat honom för att hitta någon även idag med ett så öppet sinne är måttligt ovanligt måste jag säga. När jag nu sitter och försöker sammanfatta mitt samtal med Leah så märker jag att det hon mest av allt gjorde var att ge mig ett nytt perspektiv på hur jag skulle presentera detta till er. Jag gick in ett telefonsamtal med en person som jag aldrig mött eller pratat med och vad det resulterade i var att jag, en person som är realistiskt med ett något pessimistiskt perspektiv kände mig trygg och sedd. Jag hoppas det är just den känslan som ni som har lyxen till att kunna ringa oss på linjen känner efter våra samtal. Jag har aldrig tidigare varit den mottagande individen av den typen av öppenhet tidigare, åtminstone inte utan att samtalet har varit omlindat i skämt och ironi.
Leah berättade inte om det var så att hennes man söker upp hennes hjälp med sina egna funderingar men jag upplevde det som om att hon antydde att han är tillräckligt spirituell för att känna in människor själv. Något som jag såg till att fråga henne om däremot var hur hennes man pratar om hennes jobb och talanger med dom runt omkring. Svaret jag fick var att han är otroligt stöttande och visar en respekt och stolthet för arbetet och tjänsten hon utför. Hon gav mig intrycket att han är den personen som med visdomen som kommer med åldern så har han utan tvekan insett tjänsten hon gör för alla dom vilsna själarna som ringer till henne för råd och vägledning. Jag tror att deras djuprotade kärlek är inget mindre än en inspiration för oss med gåvor, att det är inte bara att hitta någon att dela ett liv med utan det är att hitta någon som man själv vill stötta utan en tanke på sin egen ambition. Ett liv som är utan förväntningar, en väg som leder till att två blir en och tillsammans så är där rena energier.
Leahs profil har nummer 258
Nu har vi kommit till slutet av del 1 på denna miniserien! Jag hoppas jag har börjat få några av er att tänka om lite? Jag visste inte helt vad mitt mål med detta var förrän jag faktiskt började och nu efter att ha skrivit om två av dom fyra intervjuerna så märkte jag att ödet har sitt sinne för ironi. Jag började med Viola och sedan Leah och avslutningen är en annan agent och till sitt jag själv och mitt förhållande. Jag blev överraskad över hur possessiva dessa intervjuerna är och måste tyvärr beklaga mig över att säga att nästa del har en tyngre underliggande ton men dom berättelserna är minst lika viktiga och det jag nu vet att jag vill få ut är ett brutalt perspektiv på en gömd och mystisk värld som vi lever och jobbar i. Allt detta för att ni ska kunna ha en verklig insikt bakom några av oss som svarar i telefonerna när ni ringer!
//Jeppe
-
Uppdatering på flytten
Hej allesammans jag hoppas ni har det bra och att ni inte är arga för att jag inte har varit inloggad i måndags och tisdags? Anledningen till varför var att jag har nu äntligen flyttar och måndagen den 1 var inflyttningsdatumet och vi höll på med att skruva ihop möbler och packa upp lådor så vi skulle kunna bo här över huvud taget haha.
Där blev liksom inget tillfälle till att vara inne och ta en stund till att finnas där för er när jag har så mycket runt om kring mig tyvärr. Vi har spenderat dom senaste dagarna med att packa upp och göra i ordning så v i det kan kännas som ett hem. Det är super viktigt för mig att jag känner mig bekväm och trygg annars så är jag uppjagad när jag ska försöka att spå åt er.
Planen är i alla fall att jag ska vara inloggad ikväll några timmar i alla fall om där är någon som har väntat på mig kanske?
Det är så svårt att få till ett lugnt space till att kunna spå någon på i alla fall för mig för vi har flyttat till en lägenhet nu och innan så har jag alltid jobbat i min studio där som jag har haft i snart 6 år. Så det var ett ställe där jag känner mig trygg och jag vet vad jag kan förvänta mig i energier och volymen på omgivningen. Här är det att jag jobbar hemifrån och att jag kan inte riktigt känna in mig i energierna från alla andra i huset vi bor i.
Jag är däremot helt övertygad om att det kommer gå jättebra med att spå er så det är inget ni behöver oroa er för utan allting är 100% under kontroll.
Tack för att ni har väntat på mig så höres vi ikväll
// Jeppe